Psykisk ohälsa är ett rent helvete.
Jag skulle behöva handla hem en massa mat både till oss & djuren,men hur ska det gå till när depressionen och ångesten gör mig helt handikappad och oförmögen att vistas bland människor.
Så kämpa med att vara en bra mamma,när man bara vill stänga in sig i sovrummet och gråta..
Tro mig,det är ingen lätt match.
Går med gråten i halsen hela tiden samtidigt som jag säger till mig själv att "jag duger","jag är bra","jag är ingen besvikelse"...
Denna gång vet jag vad som triggade igång mitt dåliga mående,det är inte alltid jag gör det.
Tänk dig att din partner vill överraska dig och komma med rolig info,att hen ska spara stor del av sin lilla inkomst för att kunna bjuda med dig på festival i april.
För att kunna njuta av den fantastiska 'Chelsea Wolf' ihop i Holland,vilket lär vara en underbar upplevelse.
Det skulle göra vem som helst glad....Jag blir bara livrädd.
Din partner blir lite besviken då hen trodde att du skulle bli väldigt glad.
Då känner du dig automatiskt som sämsta partnern ever.
Du VILL åka och uppleva detta,du vill SÅ gärna, men du blir så rädd att du får sitta och ta flera djupa andetag.
Du får ångest för att du inte kan vara den partner du vill vara,du får ångest för att du gör din partner besviken,du får ångest för att du får ångest,du får ångest för du nu blir rädd att din partner inte kommer orka med dina problem i längden.
En mycket ond cirkel!
Så säger din partner att hen kan åka själv,att det är helt okej,i ett försök att lätta din oro...men det gör det hela ännu värre.
Gamla erfarenheter från tidigare förhållande gör sig påminda...
Din partner på festival utan dig,dina tankar och erfarenheter säger dig att hen kommer vara otrogen och detta gör dig livrädd.
Hen kommer vara med någon annan för att du inte är den partner du vill/kan vara,för att du inte kan vara med och dela den upplevelsen.
Så i ett svagt ögonblick söker sig säkert hen till någon annan.
OBS!
Nu säger jag inte att Daddy skulle göra så,det tror jag egentligen inte.
MEN detta är saker mitt huvud innehåller och jag var tvungen att dela med mig för jag har ingen att prata med.
//HellA
Det är okej att prata om sina rädslor. Ta ut dom i ljuset! Och hade han velat ha en helt okomplicerad vanlig girl next door så hade han ju inte valt dig... men det har han. För att du är den du är, med en hjärna som går egna vägar liksom. På gott och ont, men mest gott. Jag är också fucked i huvudet, och försöker tänka så när dom där rösterna börjar viska åt mig att min man kommer packa o dra. Kram!
Han har ju själv levt ett tufft liv. Och upplevt mycket. Har jag för mig att du skrev? Så han är nog inte så lättskrämd som dina hjärnspöken försöker få dig att tro : )
Kan relatera till det första. Fick en biljett till Depeche Mode i Berlin av en partner + hotell. Resa fick jag betala själv. Jag hade verkligen inte råd egentligen och tyckte att det var jättejobbigt. Han tyckte att jag var negativ och inte verkade tycka det var roligt. Nä, svårt när man hellre vill handla mat liksom.
Vill bara passa på att önska er och era familjer en GOD JUL! Och jag hoppas du mår bättre!
Kram!
Tänker att så har vi jämnt. 5 års tid. Jag pallar inte vissa dagar då kommer mina spöken o brottar ner mig...grrrr
