Alla frågor i mitt huvud är nästan jobbigast.....
Vad den egentliga orsaken är osv.
Hur kan det gå från att jag var den bästa han haft,att han aldrig vart lyckligare etc till att han inte vet vad han vill..
Så snabbt liksom.
Jag blir galen.

Försöker sysselsätta mig för att slippa tänka men det är fan ingen dans på rosor.
Helt plötsligt så påminner precis allt om honom.
Det är väl själv fan liksom!

Skulle åkt till honom imorgon och vart där tills på tisdag men nu blir ju inte det av.
Vi skulle knallat runt lite på Smögen etc.
Men men,allt det sket sig ju.
Så imorgon drar jag på en stor grillfest här i byn istället.
Det e en kille som har den festen varje år och nu firar den tydligen 10 års jubileum.
Så ja,jag drar dit och partar,försöker släppa allt förbannat crap en kväll.

Leeloo ska nämligen vara med sin far som kommer ned imorgon bitti.
Det är jag glad för,det är i precis rätt tid liksom.
Jag behöver samla mig och det är svårt med två ungar som ska ha uppmärksamhet 24/7.
Lättare med bara en.

Well,well.
jag vet att det suger att läsa såna här ledsna deppgrejer men min blogg,mitt liv,jag skriver det jag vill.
Det blir bättre så småningom när jag kan andas ordentligt igen.

/HellA