Tänker inte ge mig.
Morsan skulle sällskapa ned dit med mig men orkade inte så tidigt.
...Så,där kom ångesten och jag ringde för att tala in meddelande på deras telesvarare.
Faaaan,jag behövde verkligen dit ju men pallade inte att gå själv.
Jag frågade om kanske min psykläkare kunde ringa mig.
Det brukar aldrig hända men jag frågade iaf.
Det gjorde han faktiskt sen, för någon timme sen typ.
Jag förklarade läget så gott jag kunde men han ville inte ge mig någon annan antidepp medicin.
Varför förstår jag inte eftersom han själv hade skrivit i mina papper att han ej trodde denna sorten var rätt för mig längre.
Mycket konstigt.
Jag tänker dock inte ge mig.
Skulle få en ny tid.
Tills dess ska jag nog skriva ned allt jag känner,hurdan jag är osv.
Se om det gör någon skillnad.
Kan inte ha det såhär.
Han tyckte jag behövde komma ut.
Och det vet jag,det behöver jag.
Förklarade för honom...
Nu längtar jag ännu mer till Megas flyttar in,då kommer jag ut.
Flera,flera gånger varje dag.
Att ha hund är som antidepressiva piller i sig faktiskt.
Det kan nog många hundägare vittna om.
/HellA
Jag intygar att jycke e kanon för måendet! Det man ger får man igen x1000. Kelly har verkligen hjälpt mig till bättre mående!
Att ha hund är ett superbra sätt att komma ut. Hunden måste ju faktiskt få gå på toa! Då har man inget annat val än att traska iväg på en runda.
Dessutom öppnar hunden tillfällen att möta andra människor.
kan intyga att hund verkligen är skit bra för att komma ut och för att träffa okända ute.
den stunden jag va hundlös sist va jag typ aldrig ute..och jag vet att utan hund skulle jag isolera mig och bara få mer ångest för att gå ut..
nu har man inget val utan man måste! och man träffar ju andra hundägare som pratar med en och det är nyttig övning.
så jag är övertygad om att du kommer må bättre av hunden! :-)
Hund borde man få på recept av psyk!! dom kunde iallefall sponsra en lite;-)
