Hör & häpna.

Gissa vad jag gjorde igår?
Umgicks med min pappa!

För kanske 3 veckor sen eller nåt sånt såg jag pappa när han skröpplade runt med sin rullator.
Jag tänkte att - nu jävlar ska jag gå fram och hälsa.
Jag gick fram,gav honom en kram och sa hej pappa.
Han blev nog rätt paff och stirrade mest på mig.
Påpekade mina horn och sa att nu skulle han gå på cirkus och titta på horn-per.
Oh well,det blev inte den reaktionen jag hoppats på.

Sen förra veckan ringde han min mor och tyckte vi skulle ta en fika snart allihopa.
Inklusive mig.
Wow liksom,jag blev ställd.
Kunde det vara möjligt att min pappa vill gå vidare.

Så igår kom han en snabbis.
Drog med mig morsan ut så satt vi ute och surrade lite.
Ni som inte känner mig far,han är extremt speciell.
Gammal grinig gubbe typ.
Han passade på att gnälla över hur tjock jag blivit,mina horn och mitt fula hår.
Han kommer aldrig förändras,inte en gubbe på 76 år liksom.
jag får köra hårt mot hårt helt enkelt och gnälla på honom med.
Jag saknar ju trots allt min pappa.
Vill ha tillbaka pappa i mitt liv.
Han är så pass gammal nu,vill inte att gubbfan ska gå och dö så ångrar jag resten av mitt liv att vi aldrig slöt fred.

Svårt att förklara allt men oh well.
Ett steg i rätt riktning iaf.
Känns rätt bra.

Här kommenterar du:
Skrivet av: Lou

Sunda tankar. Har ni aldrig haft kontakt? Växte du inte upp med honom?

Svar: Jodå,men så för några år sen (två år sen tror jag) så sa han så extremt elaka saker o jag bröt kontakten med honom.
Starsprinkle

2013-05-13, kl 20:46:44
Skrivet av: Anonym

Alltså jag fascineras så mycket över dig. Vi lever typ sjukt olika liv på utsidan men så verkar vi vara mer lika i tankar och värderingar än vad jag är med alla andra i min omgivning som lever väldigt likt mig.

Jag är speciellt imponerad över hur du verkar våga vara förälder och hur du stöttar och hjälper och visar riktig omsorg för dina barn. Så jävla fint att jag blir tårögd. (haha, men allvarligt)

Kram!

Svar: nämen oh,rätt fashinerande.Nu blev jag ju nyfiken på dig :)
Starsprinkle

2013-05-16, kl 23:07:17
Skrivet av: Frida

Jag brukar tänka att ibland måste man vara den "större" människan som släpper det som varit och tar tag i framtiden. Starkt gjort med farsgubben Hella! Man har ju bara en familj :-)

Svar: :DMan har ju det.
Starsprinkle

2013-05-17, kl 07:06:24


Kommentera inlägget:

Namn:
Här ofta?

E-mail: (publiceras ej)

Hemsida/blogg:


:-) :-( :-P :-d :-O ;-) ;-s ;-( :-| :question: :rolleyes: :love: :blush: :mad: :cool: :tired: :bigeyes: :thumbup: :thumbdown: ;-P

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0