Hej hej hallå dagboken.
Idag är det fredag men det känns inte som det och klockan är strax 16.30 och det är mörkt ute.
Japp,hej hösten och hej alla levande ljus.

Leeloo är iväg på en kompis bowlingkalas så jag har just gjort iordning lite kaffe (Zoegas Intenzo) och satte ned röven vid på trasiga datastol.
Behöver en annan,en som är hel och inte låter så förbannat mycket.
Oh well,nångång.

Vet inte riktigt vart jag ska börja...Hmm..
Medicinupdate kanske?
Funkar fortfarande bra med Elvanse och det är jag väldigt tacksam för men jag kämpar med ångesten som medföljer,jag tror dock det handlar om att jag måste vänja mig osv.
Jag försöker 'hitta mig själv' i denna medicinen,kan inte förklara det så mycket bättre och det får ta den tid det tar.
Kämpar på dagligen iaf,gör mitt bästa,mer kan jag inte begära av mig själv.
Jag har fått en hel del finnar som jag tror beror på Elvanse faktiskt.
Läste att många har fått finnar på grund av Concerta så det är ju inte omöjligt liksom.
Annars har jag inte märkt av några direkta biverkningar,förutom att jag fått svårt att sova.

Vi som har ADD är ofta väldigt handlingsfattiga,vi vill,planerar och tänker att vi ska göra mycket men vi kommer nästan aldrig dit.
Så jag är otroligt glad att jag nu tar tag i saker och ting,det är en mycket ovan känsla för mig,en bra känsla.
Jag tar tag i saker som jag tänkt göra jättejättelänge,det blir faktiskt äntligen gjorda!
Ni kan inte ana hur skönt det känns!
Jag har bockat av mer på min lista nu än jag någonsin gjort tror jag.
(Skriver massa 'att-göra-listor' nämligen,that's my thing)
Till exempel så har jag frostat av frysen,sorterat ut kläder,bytt gardiner,fixat nya sängar till kidsen,rensat rör ja the list goes on.
Ljuvligt!

Och jaa,äntligen fick jag tummarna ur arslet o ramade in Körvens id kort vilket Spike uppskattade :)

 

Ser fram emot att berätta om framstegen hos E-M på psyk nästa gång jag har tid där,nu var det ett bra tag sen men hon har vart sjuk iofs.

I helgen när jag var hos Taisto fick jag en riiiktigt jobbig panikattack.
Den värsta på riktigt jävla länge faktiskt,kan inte ens minnas när det var en sån jobbig senast.
Det bara flög på utan direkt orsak,jag minns att jag oroade mig för att det spände i mitt huvud och då kickade hypokondrin igång.
Sen låg jag i Taistos säng med extrem hjärtklappning,mina händer skakade,mina läppar skakade och jag visste inte vart fan jag skulle ta vägen,trodde jag skulle tuppa av,spy,dö,skita på mig...ja allt.
Fokuserade på att andas,kunde inte göra annat men det hjälpte ju fan aldrig.
Jag ville bara gräva ned mig!
Taisto gjorde vad han kunde,höll mig i handen o frågade om jag behövde något,han var jättefin.
Önskade SÅ att jag hade en lugnande tablett i den stunden men jag har inget sånt utskrivet.
Till slut lugnande det ned sig och jag började återfå min normala andning,vet inte hur lång tid det tog men det var länge och det kändes som ännu längre tid.
FY FAN.
Jag var helt skärrad efteråt och det höll i sig dagen efter också.
Fortfarande rädd att få en sån attack igen.
Sånt där sätter sig.

Meeeen bortsett från den skiten så var helgen bra.
Jag och Taisto hade barnfri helg hemma hos honom.
Gått på stan,vejpat igång brandalarmet typ 2 eller 3 gånger (han har ett mkt känsligt brandalarm),somnat sent,vaknat sent,kollat filmer,ätit hemmagjord pizza,snuskat som fasen,myst osv osv :)


Nu ska jag prata lite med mor och bror som kom för en stund sen och efter det ringa min fina karl.

Här får ni några pics//HellA