Under eftermiddagen stod jag och planterade om några chiliplantor när Spike ringer,han låter helt shaky och berättar att han blivit misshandlad!

Jag blev helt paff,förkrossad,chockad,arg,ledsen..ja allt på en och samma gång.

Min son - misshandlad!

Pratade lite snabbt och jag kollade vad klockan var,såg att den var så pass att Papi slutat jobbet för dagen.

Ringer upp honom i panik,berättar vad som skett och ber honom åka till Kumla för att hämta Spike fort som satan.

Kontaktar Spike igen för att få lite mer info och får veta att han fått ta emot flera örfilar i ansiktet,flera knytnävesslag mot huvudet samt flera knytnävesslag hårt i magen.

Allt på grund av att han tröstade sin kompis som var ledsen,då kom hennes pojkvän och flög på min son!

Vidriga lilla snorvalp,han måste ha seriösa fel i huvudet.

Tjejen stod helt paff och när han slagit färdigt så drog han med henne ifrån Sibylla där det hela hände.

Sen blockade hon Spike överallt,wtf?

Spontant verkar det ju som att hennes idiot till pojkvän tvingat henne till det,men å andra sidan vet man aldrig.

Det finns folk till allt.

Polisen kom,tog lite bilder och hans utsaga.

Sen stannade de där med honom tills Mathias ankommit.

Puckot stod nämligen kvar utanför Sibylla ett tag efteråt,mest för att visa sin "makt" I guess.

Mathias och Spike åkte till jourvårdcentralen i Kumla för dokumentation men blev hänvisade till akuten på USÖ (Örebro).

Spike som var helt utmattad ville hem så de åkte hemåt.

Jag messade min vän "N" som jobbar på akuten i Örebro,förklarade läget etc och bad om lite råd.

Han sa åt mig att göra si och så för att kolla Spike och han blev lite orolig för att det skulle vara en blödning på mjälten.

Så frågade han om jag ville att han skulle komma förbi och kolla Spike lite snabbt.

Egentligen var han på väg någon helt annanstans men tog sig tiden att åka hit,hur jäkla fint var inte det liksom?

Han klämde och kände lite men var fortfarande orolig över mjälten så han sa åt oss att åka in till akuten.

Så jäkla snällt att han kom hit!

Tack N ❤

Akuten är verkligen det sista stället man vill besöka.

Att sitta och vänta timme efter timme gör vem som helst dum i huvudet.

Vilket fall som helst så körde Papi in oss till sjukan i Örebro och vi påbörjade vår väntan.

Precis när vi kommit in så kom även våra grannar som bor snett under oss,haha det var lite lustigt.

Vilket fall som helst så gjordes en undersökning efter ett tag,de klämde och kände,lyssnade,tog blodprover etc etc.

Men åter igen - pga smärtan vid mjälten så kunde de inte utesluta skada och sa att han måste röntgas.

Vi fick ett rum där Spike kunde ligga och ta igen sig,vi var båda jättehungriga och jättetrötta men det var bara att gilla läget...typ.

Spike kände sig rätt okej trots allt skönt nog.

Timma efter timma gick,eller nej,varje minut sniglade sig fram.

Jag försökte vila på den hårda stolen jag satt på men det gick inget vidare,jag tog fram en till stol och försökte göra det till en "säng".

Det gick inte heller så bra.

Till sist la jag mig på golvet och hade mina flip flops som kudde,det funkade typ 7 minuter sen frös jag ihjäl då jag bara hade korta shorts och inga strumpor.

Jag kollade i ett skåp och hittade en filt som jag tog över mig men nej,hårt kallt och bajs.

Jag sa till Spike att jag gav det till en viss tid,hade han inte fått komma in på röntgen då så var jag tvungen att fara hemåt då jag skulle upp klockan 06.

Några timmars sömn behövde jag få iaf.

När klockan blivit runt 01.30 tror jag så väckte jag Spike lite försiktigt och sa att jag skulle åka men att han var tvungen att hålla mig uppdaterad.

Underbart snälla Johanna åkte in mitt i natten till Örebro gör att köra hem mig,jag var så tacksam!!