Borttappad - jag.
Det var då en seglivad jäkla förkylning jag åkte på.
Efter 8 dagar så är jag nääästan frisk iaf.
Har vart utan röst för att sedan låta som om jag fastnat i målbrottet.
Idag är första dagen som jag faktiskt lyckats prata normalt.
Hosta,rinnande nos,huvudvärk,ja hela baletten har det vart
Det är då man önskar någon som pysslade om en.
På tal om att ha någon...
Bara en vecka kvar nu tills Mathias flyttar.
Blandade känslor,det är lite bitterljuvt sådär,om ni förstår?
Mitt mående är fortfarande väldigt likt en bergochdalbana.
Men just i skrivande stund är jag mest ledsen & arg.
Jag vet inte vem han är längre,känner inte igen honom.
Han visar sidor som jag inte ens visste att han hade och det känns obehagligt.
Känner mig så jäkla sårad,lurad & utnyttjad...
Och jag förstår inte vad jag gjort som fått honom att avsky mig så mycket.
Jag gav honom hela mig själv och jag har gjort precis allt jag kunnat för den mannen,så pass att jag någonstans längst vägen tappade bort mig själv...
Här kommenterar du:
Skrivet av: Anonym
Har han inte varit snäll nu den sista tiden ens? Mycket tråkigt det du får gå igenom nu.
Svar:
Hella Wingstedt
Skrivet av: Anonym
Så tråkigt när de inte kan bete sig när det bara är några dagar kvar :( Man tycker ju att man är gammal nog att kunna bete sig men... Inte alls gånger verkar det som...
Svar:
Hella Wingstedt
Skrivet av: L.
Men fyfan. Vilken skit du vadar igenom. Hoppas det ljusnar snart och att du hittar dig själv igen. Fattar att det är jätteledsamt med M, men samtidigt - fan vad bra att han visade sin rätta sida och att du inte behöver sörja nån slags drömprins. Ta hand om dig!! Du är värd så jävla mkt bättre, du och kidsen!
Svar:
Hella Wingstedt
Trackback
