Under eftermiddagen stod jag och planterade om några chiliplantor när Spike ringer,han låter helt shaky och berättar att han blivit misshandlad!

Jag blev helt paff,förkrossad,chockad,arg,ledsen..ja allt på en och samma gång.

Min son - misshandlad!

Pratade lite snabbt och jag kollade vad klockan var,såg att den var så pass att Papi slutat jobbet för dagen.

Ringer upp honom i panik,berättar vad som skett och ber honom åka till Kumla för att hämta Spike fort som satan.

Kontaktar Spike igen för att få lite mer info och får veta att han fått ta emot flera örfilar i ansiktet,flera knytnävesslag mot huvudet samt flera knytnävesslag hårt i magen.

Allt på grund av att han tröstade sin kompis som var ledsen,då kom hennes pojkvän och flög på min son!

Vidriga lilla snorvalp,han måste ha seriösa fel i huvudet.

Tjejen stod helt paff och när han slagit färdigt så drog han med henne ifrån Sibylla där det hela hände.

Sen blockade hon Spike överallt,wtf?

Spontant verkar det ju som att hennes idiot till pojkvän tvingat henne till det,men å andra sidan vet man aldrig.

Det finns folk till allt.

Polisen kom,tog lite bilder och hans utsaga.

Sen stannade de där med honom tills Mathias ankommit.

Puckot stod nämligen kvar utanför Sibylla ett tag efteråt,mest för att visa sin "makt" I guess.

Mathias och Spike åkte till jourvårdcentralen i Kumla för dokumentation men blev hänvisade till akuten på USÖ (Örebro).

Spike som var helt utmattad ville hem så de åkte hemåt.

Jag messade min vän "N" som jobbar på akuten i Örebro,förklarade läget etc och bad om lite råd.

Han sa åt mig att göra si och så för att kolla Spike och han blev lite orolig för att det skulle vara en blödning på mjälten.

Så frågade han om jag ville att han skulle komma förbi och kolla Spike lite snabbt.

Egentligen var han på väg någon helt annanstans men tog sig tiden att åka hit,hur jäkla fint var inte det liksom?

Han klämde och kände lite men var fortfarande orolig över mjälten så han sa åt oss att åka in till akuten.

Så jäkla snällt att han kom hit!

Tack N ❤

Akuten är verkligen det sista stället man vill besöka.

Att sitta och vänta timme efter timme gör vem som helst dum i huvudet.

Vilket fall som helst så körde Papi in oss till sjukan i Örebro och vi påbörjade vår väntan.

Precis när vi kommit in så kom även våra grannar som bor snett under oss,haha det var lite lustigt.

Vilket fall som helst så gjordes en undersökning efter ett tag,de klämde och kände,lyssnade,tog blodprover etc etc.

Men åter igen - pga smärtan vid mjälten så kunde de inte utesluta skada och sa att han måste röntgas.

Vi fick ett rum där Spike kunde ligga och ta igen sig,vi var båda jättehungriga och jättetrötta men det var bara att gilla läget...typ.

Spike kände sig rätt okej trots allt skönt nog.

Timma efter timma gick,eller nej,varje minut sniglade sig fram.

Jag försökte vila på den hårda stolen jag satt på men det gick inget vidare,jag tog fram en till stol och försökte göra det till en "säng".

Det gick inte heller så bra.

Till sist la jag mig på golvet och hade mina flip flops som kudde,det funkade typ 7 minuter sen frös jag ihjäl då jag bara hade korta shorts och inga strumpor.

Jag kollade i ett skåp och hittade en filt som jag tog över mig men nej,hårt kallt och bajs.

Jag sa till Spike att jag gav det till en viss tid,hade han inte fått komma in på röntgen då så var jag tvungen att fara hemåt då jag skulle upp klockan 06.

Några timmars sömn behövde jag få iaf.

När klockan blivit runt 01.30 tror jag så väckte jag Spike lite försiktigt och sa att jag skulle åka men att han var tvungen att hålla mig uppdaterad.

Underbart snälla Johanna åkte in mitt i natten till Örebro gör att köra hem mig,jag var så tacksam!!

Påbörjade det här inlägget medans jag fortfarande blödde och det är några veckor sen,liten fotnot bara.

 

Jag AVSKYR bindor!

Jag känner mig äcklig,kan inte röra mig normalt och det förbannade blodet följer själva springan för att leta sig ut vid RÖVSPRINGAN!

Gahhh!

Men nu måste jag snällt använda fruntimmersblöjor för jag gjort abort och då får man inte använda tampong,inte bada och inte ha sex.

Funderar på att gå i celibat tills steriliseringen är gjord,haha!

Jag kan knappt använda några preventivmedel pga blodproppar bla bla bla.

Läkaren inne på kvinnokliniken tipsade mig om hormonspiral som alternativ fram tills sterilisering.

Den innehåller inte östrogen (det som kan ge proppar) utan bara gulkroppshormon,vilket lät bra,MEN så har jag (givetvis) läst på om detta och det finns på tok för många kvinnor med negativa erfarenheter av en sådan.

Så - HELL NO!

Då återstår bara kondomer.

Det är ju smidigt kanske du tänker?

Kanske det,jag vet inte riktigt MEN min karl har en ordentlig pjäs mellan benen så de passar inte.

Jag har googlat runt och hittat marknadens största knullgummin,ska beställa hem ett par styckna iaf för att testa.

Håller tummen stenhårt även om vi båda är skeptiska då måtten ändå(!) är för små.

Cheeses!

 

Själva aborten gick bra,mycket lättare än jag var beredd på.

Det var första gången jag gjorde en medicinsk abort.

Först får man svälja en tablett inne på sjukan sen får man med sig några tabletter att ta hemma,om man nu vill göra en hem-abort.

Tidigast ett dygn senare (Max 3 dygn senare) för man upp 4 tabletter i mullerullen.

Blödningen ska börja inom någon timme,har den inte börjat efter 3 timmar tror jag hon sa,så sväljer man två likadana som man förde upp.

Det började blöda som det skulle tur var,och det värkte i magen,ungefär som mensvärk.

Inte så farligt.

Sen ökade blödningen,jäklar anamma vad det blödde.

Ett tag önskade jag att jag hade såna "up & go",för barn ni vet? Särskilt under nätterna för när jag vaknade var det blod både här och där.

Och klumparna,massa supermysiga blodklumpar.

Ujuj,men jag hade tur för jag blödde bara drygt någon vecka om jag inte minns fel.

Man kan blöda i upp mot 4 veckor nämligen.

 

Min mens är,och har alltid vart väldigt oregelbunden,så jag började inte noja förräns efter någon vecka efter den "skulle" ha kommit.

Så började mina bröst ömma som fasen,fick extra mycket finnar & jag började känna mig helt jäkla dum i huvudet.

Det berodde ju på alla hormoner.

Shit vad intensivt de påverkade mig,jag blev ûberkänslig,kände inte igen mig själv,usch.

Anyhow när undersökningen var gjord så visade det sig att jag var gravid i vecka 6 eller 7,efter att jag väntat inne på kvinnokliniken under jourtid.

Precis som på de flesta ställen inom vården så är de underbemannade och kunde inte ge mig en tid,utan de sa att jag var tvungen att komma in under jour.

Wohooo det som är så roligt att vänta....

Har för mig att jag fick sitta där 4 timmar,fyra extremt långa timmar.

Fy fasen.

 

Skönt som sjutton att det är klart nu iaf.

Jag vill aldrig någonsin mer vara gravid!

Just ja,jag håller fortfarande på och tar de där horribla blodförtunnande sprutorna varenda jäkla dag.

De gör så ont!

6 veckor måste jag hålla på,på grund av mitt förflutna.

(När jag var nära att dö pga blodproppar i båda benen som sträckte sig ända upp till midjan,för de dom ej följt mig)

 

Jag längtar ihjäl mig tills jag blivit steriliserad.

Ser inte fram emot själva operationen dock,eller ja,tiden efter när man har ont innan kroppen återhämtat sig.

Måste skaffa piercingsmycken i plast med,måste ju ta ur dem innan OP.

Detta blir första gången man gör hål i mig när jag är sövd,tror jag.

Intressant :)

 

Nu har jag fipplat med detta inlägget länge nog,dags att lägga upp det.

Puss//HellA

 

Ni som älskar det måste ha nåt fel i huvudet 🤣

Jag fungerar liksom inte,kan inte göra nåt som involverar tankeverksamhet.

Det går knappt att röra sig innan man dryper av svett.

Önskar att takfläkten som ligger nere i källarförrådet satt uppe i vardagsrumstaket istället...

Jag tänker ju inte direkt följa med Papi när han flyttar utomlands på ålderns höst,minns inte vilket land det är han vill till,men jag vet att det är nåt sånt där äckligt varmt ställe,haha.

Igår kom det några regndroppar och det började blåsa som sjutton,det var ljuvligt!

Men det slutade lika plötsligt som det började.

Det är sån jäkla skillnad mot förra året,ughh.

En nätvän berättade att Nordpolen inte frusit så vi har ingen solreflex,det innebär tydligen att vi kan förvänta oss temperaturer upp mot sjuka 60°C runt 2020!

Att vi förstört vår planet så inåt helvete och att det blir varmare hela tiden kan ju knappast vara nyheter för någon,men att det skulle bli så snart,shit.

Jag hade hoppats att jag skulle vara död och begraven sen långt tillbaka när det blev så.

Jaja,nog om värmen.

Mitt Instagramkonto med tusentals bilder och ett par tusen följare blev permanent raderat...

Av Instagram themselves.

Jag blev så jäkla ledsen,fatta alla de bilderna som bara fanns där,inte någon annanstans.

Bilder på mig,barnen,djuren ja hela mitt liv sedan många år tillbaka - borta!

Man får inte en specifik förklaring till varför heller,så det är otroligt frustrerande.

När man ska logga in kommer det upp ett meddelande om att man brutit mot deras regler bara.

Det går inte att komma i kontakt med dem heller.

Visst finns det mailadress,men efter lite googlande så visade det sig att man nästintill aldrig får svar.

Jag tror  att det var pga något swastikarelaterat,vilket är helt sjukt om det stämmer.

Jag försöker informera människor om swastikans riktiga betydelse,att den är allt annat än en hatisk symbol.

Den lilla mustaschprydda fjanten Adolf STAL denna vackra symbol som är många många tusen år gammal,som förekommer i en väldans massa religioner.

Jag överklagade och överklagade och överklagade igen,men nope.

Inte ens minsta lilla respons.

Jag blir bara så ledsen,och vissa människor hade jag bara kontakt med på just insta.

Så när Instagram tillät mig,skapade jag ett nytt konto,började om från början.

Heter Morbida84 för den som vill följa/stalka/whatever 😉

//Hella

---